Vår tro

Vad Ortodoxa Kyrkan är

Ortodoxa Kyrkan är den kyrka som växte fram ur apostlarnas förkunnelse och som sedan dess har firat samma tro utan avbrott. Det som lärjungarna tog emot gavs vidare till nästa släktled, och så vidare ända fram till den söndag då vi själva står i kyrkan och sjunger med.

Ordet ortodox är grekiska och rymmer två betydelser på en gång: rätt lära och rätt lovprisning. De hänger ihop. Vi lär inte känna Gud i första hand genom att läsa om honom, utan genom att be till honom tillsammans med kyrkan.

Varför vi säger "katolsk"

I trosbekännelsen bekänner vi en enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka. Ordet katolsk kommer från grekiskans katholikos och betyder allomfattande, hel. Det syftar inte på ett samfund utan på att kyrkan bär hela tron och är öppen för alla folk och alla tider. Ortodoxa kristna har använt ordet i den betydelsen sedan långt före de kyrkliga splittringarna, och vi har inte slutat.

Antiokia – där lärjungarna först kallades kristna

Vår församling hör till Antiokias ortodoxa patriarkat, ett av kristenhetens äldsta. I Apostlagärningarna står att det var i Antiokia som lärjungarna för första gången kallades kristna. Där, i dagens gränsland mellan Turkiet och Syrien, predikade Petrus och Paulus, och därifrån spreds tron vidare.

Patriarkatet leds i dag av Hans Saligheter Patriark Johannes X, patriark av Antiokia och hela Östern, med säte i Damaskus. Hur den antiokiska kyrkan kom till Sverige och till Södertälje kan du läsa på församlingens historiksida.

Den heliga liturgin

Liturgin är församlingens hjärta. Den är inte ett föredrag med inramning utan en handling som hela församlingen utför tillsammans: nästan allt sjungs, rökelsen stiger, ikonerna lyser och orden är i allt väsentligt desamma som ortodoxa kristna har bett i mer än ett och ett halvt årtusende.

Att gudstjänsten tilltalar syn, hörsel och lukt är inte utsmyckning. Den kristna tron säger att Gud blev människa, och därför får också kroppen vara med när vi ber. Hos oss firas liturgin varje söndag klockan 14:30 – tider och kommande högtider finns på startsidan.

De heliga mysterierna

Det som på svenska brukar kallas sakrament heter i öst mysterier – inte för att de är hemliga, utan för att något verkligt sker i dem som är större än vad vi ser. Kyrkan räknar sju:

• DopetAtt födas på nytt in i kyrkans liv
• MyrrasmörjelsenDen heliga Andens gåva, som ges i direkt anslutning till dopet
• EukaristinNattvarden, liturgins mitt
• BiktenAtt bekänna och få börja om
• ÄktenskapetKronan över två som blir ett
• PrästvigningenTjänsten vid altaret, given genom handpåläggning
• De sjukas smörjelseBön om läkedom till kropp och själ

Vill du döpa ditt barn, gifta dig eller ordna en begravning hjälper vi till. Hör av dig i god tid, så löser vi präst och lokal tillsammans.

Ikonerna

En ikon är inte en tavla som ska betraktas utan ett fönster som ska bes framför. Vi tänder ljus och kysser dem på samma sätt som man kysser ett fotografi av någon man håller kär: vördnaden gäller den som avbildas, inte träet och färgen. Att Gud kunde avbildas alls beror på att han blev människa – det var just den slutsatsen kyrkan drog när frågan var uppe till avgörande på 700-talet.

Fastan och kyrkoåret

Det ortodoxa året har sin egen rytm. Påsken – Pascha – är årets största fest, större än julen, och kallas festernas fest. Den beräknas på ortodoxt vis och infaller därför ofta senare än den påsk som firas i Sverige i övrigt.

Före de stora festerna går en fasta. Den längsta är den stora fastan före påsken; dessutom fastar många före julen, före Guds Moders avsomnande och på onsdagar och fredagar året om. Att fasta handlar inte om att pröva sin vilja utan om att göra plats – för bönen, för de fattiga, för det man annars inte hinner med.

Skillnaden mot Svenska kyrkan

Många som hittar hit har mött kristen tro genom Svenska kyrkan, och undrar vad som skiljer. Svenska kyrkan är evangelisk-luthersk och formades under reformationen på 1500-talet, i en västeuropeisk uppgörelse som Ortodoxa Kyrkan inte var part i. Vår tradition har gått en annan väg, och de frågor som avgjordes i väst under den tiden ställdes aldrig på samma sätt hos oss.

Det märks framför allt i gudstjänsten: liturgin är sjungen och i allt väsentligt oförändrad sedan fornkyrkan, ikonerna har sin givna plats, de sju mysterierna firas som kyrkan alltid har firat dem, och fastan hör till vardagen. Vi säger inte detta för att sätta oss över andra kristna. Vi beskriver var vi står, och vi gör det gärna över en kopp kaffe efter liturgin.

Välkommen hit

Du behöver inte vara ortodox för att komma. Du behöver inte kunna arabiska, inte veta när man ska stå upp, inte ha läst någonting i förväg. Kom, sitt ner, lyssna. Många i vår församling har gjort precis så första gången.

En sak är bra att veta: nattvarden tas emot av den som tillhör Ortodoxa Kyrkan. Allt annat under gudstjänsten – och allt efteråt – är öppet för alla. Undrar du över något är du välkommen att fråga prästen eller någon av oss.

← Tillbaka till Om kyrkan