Vår historia

Församlingens historia

تاريخ رعية بشارة والدة الإله – سودرتالية

En vandring av tro, uthållighet och hopp – från slutet av 1980-talet till i dag.

Slutet av 1980-talet

De första stegen för den antiokiskt-ortodoxa närvaron i Sverige

Den antiokiskt-ortodoxa närvaron i Södertälje går tillbaka till slutet av 1980-talet och utgör en viktig milstolpe i arbetet med att grunda och organisera den antiokiskt-ortodoxa närvaron i Sverige och de nordiska länderna.

I takt med att allt fler ortodoxa troende kom till Sverige och bosatte sig här under decennierna som följde – med sin ortodoxa tro, sitt kyrkliga arv och sina andliga traditioner – växte behovet av en kyrklig gemenskap som kunde samla dem och göra det möjligt för dem att leva sitt tros- och liturgiska liv i det nya hemlandet.

Genom initiativ och gemensamma ansträngningar från en grupp ortodoxa troende började tanken på en organiserad antiokiskt-ortodox kyrklig närvaro i Sverige ta form.

I slutet av år 2008 kom fader Gregorios Salloum från Libanon till Sverige, närmare bestämt till Södertälje. Ett av besökets främsta syften var att möta de ortodoxa troende som bodde i Sverige, kartlägga deras antal och deras andliga och pastorala behov, samt undersöka möjligheten att grunda och organisera ett antiokiskt-ortodoxt kyrkligt arbete i landet.

Sverige tillhörde vid den tiden kyrkligt det antiokiskt-ortodoxa stiftet i Europa, med säte i Frankrike. Genom kontakterna mellan de troende, fader Gregorios och de ansvariga kyrkliga instanserna i Europa kunde de troendes önskan och behov av en mer organiserad och stabil kyrklig närvaro i Sverige föras fram.

Trots begränsade resurser och många praktiska svårigheter under denna tid fortsatte de troende att samlas och be. Med tro och uthållighet strävade de efter att bevara sina ortodoxa traditioner och att samla kyrkans barn i en gemensam andlig och kyrklig gemenskap.

1990-talet – 2013

Mot ett grundat och organiserat församlingsliv

I takt med fortsatta kontakter och de besök som kyrkans företrädare gjorde framträdde allt tydligare de steg som krävdes för att organisera det antiokiskt-ortodoxa kyrkliga arbetet i Sverige.

I slutet av 1990-talet fastställdes den kyrkliga ram som skulle reglera det ortodoxa arbetet i Sverige, varefter en ny period av organiserat pastoralt och liturgiskt arbete tog vid.

I detta sammanhang sändes munkprästen Jean Mansour från Frankrike för att ta det pastorala ansvaret och tjänsten i den antiokiskt-ortodoxa kyrkan i Södertälje.

År 2010 fick församlingen i Södertälje, för första gången i den antiokiskt-ortodoxa kyrkans historia i Sverige, ett organisationsnummer hos Skatteverket som juridisk förening. Det bidrog till att ge det kyrkliga arbetet en tydligare organisatorisk och rättslig ram i Sverige.

År 2013 upphöjdes fader Jean Mansour till arkimandrit. Åren som följde såg en utvidgning av det pastorala arbetet tack vare samarbetet mellan de ortodoxa präster som kommit till landet och bosatt sig här och de antiokiskt-ortodoxa troende, samt de migrationsvågor som ledde till att allt fler medlemmar av den antiokiskt-ortodoxa kyrkan kom hit. Den kyrkliga verksamheten kom att omfatta allt större geografiska områden, och ortodoxa gemenskaper och församlingar växte fram och utvecklades – med arabiskt och mellanösternskt ursprung såväl som svenskt – i flera svenska städer och regioner. Den kyrkliga närvaron vidgades gradvis till att omfatta ett bredare område i de nordiska länderna.

Denna period innebar dock, vid sidan av tillväxten och den pastorala verksamheten, också stora inre utmaningar. Meningsskiljaktigheter kring förvaltningen av kyrkliga och organisatoriska angelägenheter ledde till splittring och avstånd mellan gemenskapens medlemmar. Det fick flera troende att dra sig undan, den kyrkliga verksamheten i Södertälje avtog och gemenskapen gick in i en svår period i sin historia.

2022 – 2023

En ny tid och återuppbyggnaden av församlingslivet

År 2022 vidtog Hans Saligheter Patriark Johannes X, patriark av Antiokia och hela Östern, åtgärder för att följa upp den kyrkliga situationen i Sverige och undersöka de utmaningar som den antiokiskt-ortodoxa kyrkan i Södertälje då stod inför.

Efter en tid av uppföljning, och i syfte att omorganisera det kyrkliga arbetet, fattade Patriark Johannes X den 2 maj 2023 beslutet att utse arkimandrit Antonios Bitar till ansvarig för det antiokiskt-ortodoxa kyrkliga arbetet i Sverige och de nordiska länderna.

När fader Antonios tillträdde sitt pastorala ansvar inleddes en ny period med målet att åter samla de troende och på nytt blåsa liv i det kyrkliga och pastorala livet.

Genom pastoralt arbete och hängiven tjänst, i nära samarbete med de troende och församlingsrådet, organiserades det kyrkliga livet gradvis om. De heliga liturgierna och den pastorala verksamheten återupptogs, och stora ansträngningar gjordes för att övervinna följderna av den föregående perioden, återuppbygga förtroendet och stärka andan av enhet och gemenskap bland kyrkans barn – och för att återvinna förtroende och anseende gentemot myndigheter, institutioner, organisationer och svenska kyrkor.

Officiellt besök – präst tillsammans med företrädare vid ett möte
Officiellt besök

Det pastorala arbetet under denna period präglades av en strävan efter öppenhet, ansvarstagande, samarbete och tjänandets anda. Församlingsrådet och de troende spelade en avgörande roll i att återuppbygga gemenskapen och föra dess uppdrag vidare.

Som en del av denna pastorala förnyelse antogs namnet

»Guds Moder Bebådelse församling – Södertälje«

som församlingens namn – ett uttryck för dess kärlek till den allraheligaste Gudsmodern och för dess trohet mot den antiokiskt-ortodoxa tron och traditionen.

I ett senare skede organiserades den nuvarande församlingen som en ideell förening och tilldelades ett organisationsnummer hos Skatteverket, vilket gav den en självständig organisatorisk och rättslig ram i Sverige.

Två präster i liturgiska skrudar vid ljusbäraren
Präster vid den heliga liturgin
Altaret med krucifix, tända ljus och lila draperier
Altaret med tända ljus
I dag

Församlingen i dag

År 2025 fattades beslutet att förflytta arkimandrit Antonios Bitar från hans tjänst i Sverige, för att han skulle fortsätta sitt uppdrag och sin pastorala tjänst inom stiftet Tripoli, Koura med omnejd i Libanon.

Guds Moder Bebådelse församling i Södertälje fortsätter i dag sin kyrkliga och pastorala väg, trogen sitt uppdrag att samla de troende kring den eukaristiska måltiden, att stärka andan av kärlek och gemenskap dem emellan, att bevara den ortodoxa tron och troget föra den vidare till kommande generationer.

I väntan på en permanent prästtjänst tar församlingen för närvarande hjälp av flera ortodoxa präster som är bosatta i Sverige och som tjänar sina egna församlingar. De bidrar till att den heliga liturgin och övriga liturgiska och kyrkliga tjänster kan firas efter de möjligheter som finns.

Historien om Guds Moder Bebådelse församling i Södertälje är en vandring av tro, uthållighet och hopp. Under de gångna decennierna har gemenskapen gått igenom många skeden av grundande, tillväxt, utmaningar och återuppbyggnad, men de troendes tro och deras omsorg om sin kyrka har varit avgörande för att uppdraget kunnat fortsätta.

I dag fortsätter församlingen sin väg med hopp och förtröstan på Gud, buren av sitt uppdrag att tjäna de troende, att bevara den antiokiskt-ortodoxa tron och föra den vidare till kommande generationer, och att stärka andan av kärlek, enhet och tjänande – under den allraheligaste Gudsmoderns beskydd och förbön.

På den allraheligaste Gudsmoderns förbön ber vi Herren bevara vår församling och dess barn, och befästa den i tro, kärlek och enhet, så att den förblir ett vittne om Kristus och ett levande budskap i detta land.

← Tillbaka till startsidan